uppehålla sig [v]
- verweilen
- bleiben

uppehålla sig [v]
- stay
- abide [formal]

uppehålla sig [v]
- demeurer
- séjourner

uppehålla sig [v]
- stare
- rimanere

uppehålla sig [v]
- quedarse
- permanecer

uppehålla sig [v]
- verblijven
- blijven

uppehålla sig [v]
- ficar
- hospedar-se

befinna sig [v]
- uppehålla sig
- finnas
- vara
- bo
- stanna
- röra sig
- anträffas
- ha sitt tillhåll
- dväljas
- kampera
- residera

Presens particip; perfect particip; supinum
- -
- -
- vistats
Presens
- vistas
- vistas
- vistas
- vistas
- vistas
- vistas
Preteritum
- vistades
- vistades
- vistades
- vistades
- vistades
- vistades
Futurum
- ska vistas
- ska vistas
- ska vistas
- ska vistas
- ska vistas
- ska vistas
Konditionalis I
- skulle vistas
- skulle vistas
- skulle vistas
- skulle vistas
- skulle vistas
- skulle vistas
Perfekt
- har vistats
- har vistats
- har vistats
- har vistats
- har vistats
- har vistats
Pluskvamperfekt
- hade vistats
- hade vistats
- hade vistats
- hade vistats
- hade vistats
- hade vistats
Futurum exaktum
- ska ha vistats
- ska ha vistats
- ska ha vistats
- ska ha vistats
- ska ha vistats
- ska ha vistats
Konditionalis II
- skulle ha vistats
- skulle ha vistats
- skulle ha vistats
- skulle ha vistats
- skulle ha vistats
- skulle ha vistats
Imperativ
- -
- -
- -
- -
- -
- -