Presens particip; perfect particip; supinum - pratande - pratad - pratat Presens - pratar - pratar - pratar - pratar - pratar - pratar Preteritum - pratade - pratade - pratade - pratade - pratade - pratade Futurum - ska prata - ska prata - ska prata - ska prata - ska prata - ska prata Konditionalis I - skulle prata - skulle prata - skulle prata - skulle prata - skulle prata - skulle prata Perfekt - har pratat - har pratat - har pratat - har pratat - har pratat - har pratat Pluskvamperfekt - hade pratat - hade pratat - hade pratat - hade pratat - hade pratat - hade pratat Futurum exaktum - ska ha pratat - ska ha pratat - ska ha pratat - ska ha pratat - ska ha pratat - ska ha pratat Konditionalis II - skulle ha pratat - skulle ha pratat - skulle ha pratat - skulle ha pratat - skulle ha pratat - skulle ha pratat Imperativ - - - prata - - - - - prata - -