Presens particip; perfect particip; supinum - upptecknande - upptecknad - upptecknat Presens - tecknar upp - tecknar upp - tecknar upp - tecknar upp - tecknar upp - tecknar upp Preteritum - tecknade upp - tecknade upp - tecknade upp - tecknade upp - tecknade upp - tecknade upp Futurum - ska teckna upp - ska teckna upp - ska teckna upp - ska teckna upp - ska teckna upp - ska teckna upp Konditionalis I - skulle teckna upp - skulle teckna upp - skulle teckna upp - skulle teckna upp - skulle teckna upp - skulle teckna upp Perfekt - har tecknat upp - har tecknat upp - har tecknat upp - har tecknat upp - har tecknat upp - har tecknat upp Pluskvamperfekt - hade tecknat upp - hade tecknat upp - hade tecknat upp - hade tecknat upp - hade tecknat upp - hade tecknat upp Futurum exaktum - ska ha tecknat upp - ska ha tecknat upp - ska ha tecknat upp - ska ha tecknat upp - ska ha tecknat upp - ska ha tecknat upp Konditionalis II - skulle ha tecknat upp - skulle ha tecknat upp - skulle ha tecknat upp - skulle ha tecknat upp - skulle ha tecknat upp - skulle ha tecknat upp Imperativ - - - teckna upp - - - - - teckna upp - -