Presens particip; perfect particip; supinum - kittlande - kittlad - kittlat Presens - kittlar - kittlar - kittlar - kittlar - kittlar - kittlar Preteritum - kittlade - kittlade - kittlade - kittlade - kittlade - kittlade Futurum - ska kittla - ska kittla - ska kittla - ska kittla - ska kittla - ska kittla Konditionalis I - skulle kittla - skulle kittla - skulle kittla - skulle kittla - skulle kittla - skulle kittla Perfekt - har kittlat - har kittlat - har kittlat - har kittlat - har kittlat - har kittlat Pluskvamperfekt - hade kittlat - hade kittlat - hade kittlat - hade kittlat - hade kittlat - hade kittlat Futurum exaktum - ska ha kittlat - ska ha kittlat - ska ha kittlat - ska ha kittlat - ska ha kittlat - ska ha kittlat Konditionalis II - skulle ha kittlat - skulle ha kittlat - skulle ha kittlat - skulle ha kittlat - skulle ha kittlat - skulle ha kittlat Imperativ - - - kittla - - - - - kittla - -