slagsmål [v]
- sich prügeln
- sich kloppen
- sich schlagen

slagsmål [v]
- brawl
- scuffle

slagsmål [v]
- se bagarrer

slagsmål [v]
- azzuffarsi
- fare una rissa

slagsmål [v]
- reñir

slagsmål [v]
- knokken
- vechten

slagsmål [v]
- brigar
- discutir

bråka [v]
- träta
- grumsa
- knota
- knorra
- morra
- tjata
- gräla
- kivas
- munhuggas
- gå an

Presens particip; perfect particip; supinum
- gruffande
- gruffad
- gruffat
Presens
- gruffar
- gruffar
- gruffar
- gruffar
- gruffar
- gruffar
Preteritum
- gruffade
- gruffade
- gruffade
- gruffade
- gruffade
- gruffade
Futurum
- ska gruffa
- ska gruffa
- ska gruffa
- ska gruffa
- ska gruffa
- ska gruffa
Konditionalis I
- skulle gruffa
- skulle gruffa
- skulle gruffa
- skulle gruffa
- skulle gruffa
- skulle gruffa
Perfekt
- har gruffat
- har gruffat
- har gruffat
- har gruffat
- har gruffat
- har gruffat
Pluskvamperfekt
- hade gruffat
- hade gruffat
- hade gruffat
- hade gruffat
- hade gruffat
- hade gruffat
Futurum exaktum
- ska ha gruffat
- ska ha gruffat
- ska ha gruffat
- ska ha gruffat
- ska ha gruffat
- ska ha gruffat
Konditionalis II
- skulle ha gruffat
- skulle ha gruffat
- skulle ha gruffat
- skulle ha gruffat
- skulle ha gruffat
- skulle ha gruffat
Imperativ
- -
- gruffa
- -
- -
- gruffa
- -