Presens particip; perfect particip; supinum - vikande - viken - vikit Presens - viker - viker - viker - viker - viker - viker Preteritum - vek - vek - vek - vek - vek - vek Futurum - ska vika - ska vika - ska vika - ska vika - ska vika - ska vika Konditionalis I - skulle vika - skulle vika - skulle vika - skulle vika - skulle vika - skulle vika Perfekt - har vikit - har vikit - har vikit - har vikit - har vikit - har vikit Pluskvamperfekt - hade vikit - hade vikit - hade vikit - hade vikit - hade vikit - hade vikit Futurum exaktum - ska ha vikit - ska ha vikit - ska ha vikit - ska ha vikit - ska ha vikit - ska ha vikit Konditionalis II - skulle ha vikit - skulle ha vikit - skulle ha vikit - skulle ha vikit - skulle ha vikit - skulle ha vikit Imperativ - - - vik - - - - - vik - -