mentalt tillstånd [v]
- schwanken
- wanken
position [v]
- durchbiegen
- durchhängen

mentalt tillstånd [v]
- waver
position [v]
- sag

mentalt tillstånd [v]
- hésiter
- chanceler
- vaciller
position [v]
- s'affaisser
- fléchir

mentalt tillstånd [v]
- esitare
- vacillare
- ondeggiare
position [v]
- incurvarsi
- piegarsi

mentalt tillstånd [v]
- dudar
- vacilar
position [v]
- combarse
- doblarse

mentalt tillstånd [v]
- wijfelen
- aarzelen
position [v]
- doorbuigen
- doorzakken

mentalt tillstånd [v]
- vacilar
- titubear
- hesitar
position [v]
- ceder

ge vika [v]
- vackla
- ge tappt
- falla till föga
- kapitulera
fjädra [v]
- gunga
- svaja
- studsa
- guppa
- bågna
- böja sig
- ge efter

Presens particip; perfect particip; supinum
- sviktande
- sviktad
- sviktat
Presens
- sviktar
- sviktar
- sviktar
- sviktar
- sviktar
- sviktar
Preteritum
- sviktade
- sviktade
- sviktade
- sviktade
- sviktade
- sviktade
Futurum
- ska svikta
- ska svikta
- ska svikta
- ska svikta
- ska svikta
- ska svikta
Konditionalis I
- skulle svikta
- skulle svikta
- skulle svikta
- skulle svikta
- skulle svikta
- skulle svikta
Perfekt
- har sviktat
- har sviktat
- har sviktat
- har sviktat
- har sviktat
- har sviktat
Pluskvamperfekt
- hade sviktat
- hade sviktat
- hade sviktat
- hade sviktat
- hade sviktat
- hade sviktat
Futurum exaktum
- ska ha sviktat
- ska ha sviktat
- ska ha sviktat
- ska ha sviktat
- ska ha sviktat
- ska ha sviktat
Konditionalis II
- skulle ha sviktat
- skulle ha sviktat
- skulle ha sviktat
- skulle ha sviktat
- skulle ha sviktat
- skulle ha sviktat
Imperativ
- -
- svikta
- -
- -
- svikta
- -