provocera [v]
- herausfordern
- provozieren

provocera [v]
- defy
- challenge
- dare

provocera [v]
- provoquer
- défier
- mettre au défi

provocera [v]
- sfidare
- provocare

provocera [v]
- desafiar
- retar

provocera [v]
- uitdagen
- provoceren
- tarten

provocera [v]
- desafiar
- atrever-se
- ousar

visa ringaktning [v]
- trotsa opinionen
- irritera
- reta
- egga
- förolämpa
- provocera
- väcka kritik
inbjuda till strid [v]
- kasta stridshandsken
- attackera
- locka till dumdristigheter
fresta [v]
- prova

Presens particip; perfect particip; supinum
- utmanande
- utmanad
- utmanat
Presens
- utmanar
- utmanar
- utmanar
- utmanar
- utmanar
- utmanar
Preteritum
- utmanade
- utmanade
- utmanade
- utmanade
- utmanade
- utmanade
Futurum
- ska utmana
- ska utmana
- ska utmana
- ska utmana
- ska utmana
- ska utmana
Konditionalis I
- skulle utmana
- skulle utmana
- skulle utmana
- skulle utmana
- skulle utmana
- skulle utmana
Perfekt
- har utmanat
- har utmanat
- har utmanat
- har utmanat
- har utmanat
- har utmanat
Pluskvamperfekt
- hade utmanat
- hade utmanat
- hade utmanat
- hade utmanat
- hade utmanat
- hade utmanat
Futurum exaktum
- ska ha utmanat
- ska ha utmanat
- ska ha utmanat
- ska ha utmanat
- ska ha utmanat
- ska ha utmanat
Konditionalis II
- skulle ha utmanat
- skulle ha utmanat
- skulle ha utmanat
- skulle ha utmanat
- skulle ha utmanat
- skulle ha utmanat
Imperativ
- -
- utmana
- -
- -
- utmana
- -