Presens particip; perfect particip; supinum - skamfilande - skamfilad - skamfilat Presens - skamfilar - skamfilar - skamfilar - skamfilar - skamfilar - skamfilar Preteritum - skamfilade - skamfilade - skamfilade - skamfilade - skamfilade - skamfilade Futurum - ska skamfila - ska skamfila - ska skamfila - ska skamfila - ska skamfila - ska skamfila Konditionalis I - skulle skamfila - skulle skamfila - skulle skamfila - skulle skamfila - skulle skamfila - skulle skamfila Perfekt - har skamfilat - har skamfilat - har skamfilat - har skamfilat - har skamfilat - har skamfilat Pluskvamperfekt - hade skamfilat - hade skamfilat - hade skamfilat - hade skamfilat - hade skamfilat - hade skamfilat Futurum exaktum - ska ha skamfilat - ska ha skamfilat - ska ha skamfilat - ska ha skamfilat - ska ha skamfilat - ska ha skamfilat Konditionalis II - skulle ha skamfilat - skulle ha skamfilat - skulle ha skamfilat - skulle ha skamfilat - skulle ha skamfilat - skulle ha skamfilat Imperativ - - - skamfila - - - - - skamfila - -