förorsaka [v]
- zuwegebringen
- veranlassen
- verursachen
- hervorrufen
- bewerkstelligen
- heranbringen
- herbeiführen

förorsaka [v]
- bring about
- cause
- bring
- create
- give rise to
- engender
- bring on
- cause to be

förorsaka [v]
- causer
- occasionner
- entraîner
- amener
- engendrer
- susciter
- produire
- provoquer

förorsaka [v]
- effettuare
- determinare
- causare
- creare
- provocare
- generare

förorsaka [v]
- ocasionar
- producir
- causar
- crear
- originar
- provocar

förorsaka [v]
- teweegbrengen
- veroorzaken
- voortbrengen
- met zich meebrengen
- bewerkstelligen
- leiden tot

förorsaka [v]
- ocasionar
- trazer a tona
- provocar
- criar
- causar
- acarretar

förorsaka [v]
- föranleda
- vålla
- medföra
- bära skulden för
- anstifta
- ge upphov till

Presens particip; perfect particip; supinum
- orsakande
- orsakad
- orsakat
Presens
- orsakar
- orsakar
- orsakar
- orsakar
- orsakar
- orsakar
Preteritum
- orsakade
- orsakade
- orsakade
- orsakade
- orsakade
- orsakade
Futurum
- ska orsaka
- ska orsaka
- ska orsaka
- ska orsaka
- ska orsaka
- ska orsaka
Konditionalis I
- skulle orsaka
- skulle orsaka
- skulle orsaka
- skulle orsaka
- skulle orsaka
- skulle orsaka
Perfekt
- har orsakat
- har orsakat
- har orsakat
- har orsakat
- har orsakat
- har orsakat
Pluskvamperfekt
- hade orsakat
- hade orsakat
- hade orsakat
- hade orsakat
- hade orsakat
- hade orsakat
Futurum exaktum
- ska ha orsakat
- ska ha orsakat
- ska ha orsakat
- ska ha orsakat
- ska ha orsakat
- ska ha orsakat
Konditionalis II
- skulle ha orsakat
- skulle ha orsakat
- skulle ha orsakat
- skulle ha orsakat
- skulle ha orsakat
- skulle ha orsakat
Imperativ
- -
- orsaka
- -
- -
- orsaka
- -