fordran [v]
- bestehen auf
uttalande [v]
- bestehen auf

fordran [v]
- insist
uttalande [v]
- insist

fordran [v]
- insister
uttalande [v]
- soutenir
- maintenir
- affirmer

fordran [v]
- insistere
uttalande [v]
- sostenere
- asserire

fordran [v]
- insistir en que
uttalande [v]
- insistir

fordran [v]
- aandringen
- insisteren
uttalande [v]
- volhouden
- insisteren

fordran [v]
- insistir
uttalande [v]
- insistir

vidhålla [v]
- stå fast vid
- fasthålla vid
- framhärda
- envisas med
- vara envis
- bestämt yrka på
- urgera
- kräva
- hävda
- prompt vilja
- pocka på

Presens particip; perfect particip; supinum
- insisterande
- insisterad
- insisterat
Presens
- insisterar
- insisterar
- insisterar
- insisterar
- insisterar
- insisterar
Preteritum
- insisterade
- insisterade
- insisterade
- insisterade
- insisterade
- insisterade
Futurum
- ska insistera
- ska insistera
- ska insistera
- ska insistera
- ska insistera
- ska insistera
Konditionalis I
- skulle insistera
- skulle insistera
- skulle insistera
- skulle insistera
- skulle insistera
- skulle insistera
Perfekt
- har insisterat
- har insisterat
- har insisterat
- har insisterat
- har insisterat
- har insisterat
Pluskvamperfekt
- hade insisterat
- hade insisterat
- hade insisterat
- hade insisterat
- hade insisterat
- hade insisterat
Futurum exaktum
- ska ha insisterat
- ska ha insisterat
- ska ha insisterat
- ska ha insisterat
- ska ha insisterat
- ska ha insisterat
Konditionalis II
- skulle ha insisterat
- skulle ha insisterat
- skulle ha insisterat
- skulle ha insisterat
- skulle ha insisterat
- skulle ha insisterat
Imperativ
- -
- insistera
- -
- -
- insistera
- -