förorsaka [v]
- zuwegebringen
- veranlassen
- verursachen
- hervorrufen
- bewerkstelligen

förorsaka [v]
- bring about
- cause
- bring
- create
- give rise to
- engender

förorsaka [v]
- causer
- occasionner
- entraîner
- amener
- engendrer
- susciter

förorsaka [v]
- effettuare
- determinare
- causare
- creare
- provocare
- generare

förorsaka [v]
- ocasionar
- producir
- causar
- crear
- originar

förorsaka [v]
- teweegbrengen
- veroorzaken
- voortbrengen
- met zich meebrengen
- bewerkstelligen

förorsaka [v]
- ocasionar
- trazer a tona
- provocar
- criar
- causar

alstra [v]
- producera
- skapa
- åstadkomma
- upphäva
- utsända

Presens particip; perfect particip; supinum
- frambringande
- frambringad
- frambringat
Presens
- frambringar
- frambringar
- frambringar
- frambringar
- frambringar
- frambringar
Preteritum
- frambringade
- frambringade
- frambringade
- frambringade
- frambringade
- frambringade
Futurum
- ska frambringa
- ska frambringa
- ska frambringa
- ska frambringa
- ska frambringa
- ska frambringa
Konditionalis I
- skulle frambringa
- skulle frambringa
- skulle frambringa
- skulle frambringa
- skulle frambringa
- skulle frambringa
Perfekt
- har frambringat
- har frambringat
- har frambringat
- har frambringat
- har frambringat
- har frambringat
Pluskvamperfekt
- hade frambringat
- hade frambringat
- hade frambringat
- hade frambringat
- hade frambringat
- hade frambringat
Futurum exaktum
- ska ha frambringat
- ska ha frambringat
- ska ha frambringat
- ska ha frambringat
- ska ha frambringat
- ska ha frambringat
Konditionalis II
- skulle ha frambringat
- skulle ha frambringat
- skulle ha frambringat
- skulle ha frambringat
- skulle ha frambringat
- skulle ha frambringat
Imperativ
- -
- frambringa
- -
- -
- frambringa
- -