dikt [v]
- rezitieren
- vortragen
- aufsagen
tal [v]
- deklamieren
- eine Rede halten
- hersagen
- vortragen
- aufsagen

dikt [v]
- recite
- declaim
- repeat
tal [v]
- declaim
- make a speech
- orate
- perorate

dikt [v]
- réciter
- déclamer
tal [v]
- déclamer
- réciter

dikt [v]
- recitare
tal [v]
- declamare
- parlare in modo retorico

dikt [v]
- recitar
tal [v]
- declamar
- recitar
- orar
- sermonear

dikt [v]
- reciteren
- opzeggen
- voordragen
- declameren
tal [v]
- oreren
- een speech afsteken
- retorisch spreken

dikt [v]
- recitar
- declamar
tal [v]
- declamar
- fazer discurso
- discursar
- orar

läsa upp [v]
- framsäga
- framföra
- föredra
- recitera
- orera
- orda

Presens particip; perfect particip; supinum
- deklamerande
- deklamerad
- deklamerat
Presens
- deklamerar
- deklamerar
- deklamerar
- deklamerar
- deklamerar
- deklamerar
Preteritum
- deklamerade
- deklamerade
- deklamerade
- deklamerade
- deklamerade
- deklamerade
Futurum
- ska deklamera
- ska deklamera
- ska deklamera
- ska deklamera
- ska deklamera
- ska deklamera
Konditionalis I
- skulle deklamera
- skulle deklamera
- skulle deklamera
- skulle deklamera
- skulle deklamera
- skulle deklamera
Perfekt
- har deklamerat
- har deklamerat
- har deklamerat
- har deklamerat
- har deklamerat
- har deklamerat
Pluskvamperfekt
- hade deklamerat
- hade deklamerat
- hade deklamerat
- hade deklamerat
- hade deklamerat
- hade deklamerat
Futurum exaktum
- ska ha deklamerat
- ska ha deklamerat
- ska ha deklamerat
- ska ha deklamerat
- ska ha deklamerat
- ska ha deklamerat
Konditionalis II
- skulle ha deklamerat
- skulle ha deklamerat
- skulle ha deklamerat
- skulle ha deklamerat
- skulle ha deklamerat
- skulle ha deklamerat
Imperativ
- -
- deklamera
- -
- -
- deklamera
- -