Presens particip; perfect particip; supinum - bevisande - bevisad - bevisat Presens - bevisar - bevisar - bevisar - bevisar - bevisar - bevisar Preteritum - bevisade - bevisade - bevisade - bevisade - bevisade - bevisade Futurum - ska bevisa - ska bevisa - ska bevisa - ska bevisa - ska bevisa - ska bevisa Konditionalis I - skulle bevisa - skulle bevisa - skulle bevisa - skulle bevisa - skulle bevisa - skulle bevisa Perfekt - har bevisat - har bevisat - har bevisat - har bevisat - har bevisat - har bevisat Pluskvamperfekt - hade bevisat - hade bevisat - hade bevisat - hade bevisat - hade bevisat - hade bevisat Futurum exaktum - ska ha bevisat - ska ha bevisat - ska ha bevisat - ska ha bevisat - ska ha bevisat - ska ha bevisat Konditionalis II - skulle ha bevisat - skulle ha bevisat - skulle ha bevisat - skulle ha bevisat - skulle ha bevisat - skulle ha bevisat Imperativ - - - bevisa - - - - - bevisa - -