allmän [v]
- feststellen

allmän [v]
- determine

allmän [v]
- déterminer
- constater

allmän [v]
- determinare
- fissare
- stabilire
- constatare

allmän [v]
- determinar
- constatar
- establecer

allmän [v]
- vaststellen

allmän [v]
- constatar

utröna [v]
- påvisa
- förvissa sig om
- bevisa
- dokumentera
- finna belägg för
fastställa [v]
- bekräfta
- bestyrka
- ådagalägga riktigheten av
- vitsorda
- verifiera
- betyga
märka [v]
- iakttaga
- notera
- komma på det klara med
fastslå [v]
- hävda
- framhålla
- påstå

Presens particip; perfect particip; supinum
- konstaterande
- konstaterad
- konstaterat
Presens
- konstaterar
- konstaterar
- konstaterar
- konstaterar
- konstaterar
- konstaterar
Preteritum
- konstaterade
- konstaterade
- konstaterade
- konstaterade
- konstaterade
- konstaterade
Futurum
- ska konstatera
- ska konstatera
- ska konstatera
- ska konstatera
- ska konstatera
- ska konstatera
Konditionalis I
- skulle konstatera
- skulle konstatera
- skulle konstatera
- skulle konstatera
- skulle konstatera
- skulle konstatera
Perfekt
- har konstaterat
- har konstaterat
- har konstaterat
- har konstaterat
- har konstaterat
- har konstaterat
Pluskvamperfekt
- hade konstaterat
- hade konstaterat
- hade konstaterat
- hade konstaterat
- hade konstaterat
- hade konstaterat
Futurum exaktum
- ska ha konstaterat
- ska ha konstaterat
- ska ha konstaterat
- ska ha konstaterat
- ska ha konstaterat
- ska ha konstaterat
Konditionalis II
- skulle ha konstaterat
- skulle ha konstaterat
- skulle ha konstaterat
- skulle ha konstaterat
- skulle ha konstaterat
- skulle ha konstaterat
Imperativ
- -
- konstatera
- -
- -
- konstatera
- -