Presens particip; perfect particip; supinum - tutande - tutad - tutat Presens - tutar - tutar - tutar - tutar - tutar - tutar Preteritum - tutade - tutade - tutade - tutade - tutade - tutade Futurum - ska tuta - ska tuta - ska tuta - ska tuta - ska tuta - ska tuta Konditionalis I - skulle tuta - skulle tuta - skulle tuta - skulle tuta - skulle tuta - skulle tuta Perfekt - har tutat - har tutat - har tutat - har tutat - har tutat - har tutat Pluskvamperfekt - hade tutat - hade tutat - hade tutat - hade tutat - hade tutat - hade tutat Futurum exaktum - ska ha tutat - ska ha tutat - ska ha tutat - ska ha tutat - ska ha tutat - ska ha tutat Konditionalis II - skulle ha tutat - skulle ha tutat - skulle ha tutat - skulle ha tutat - skulle ha tutat - skulle ha tutat Imperativ - - - tuta - - - - - tuta - -