allmän [v]
- schleichen
- davonschleichen
- herumschleichen
- wegschleichen
rörelse [v]
- schleichen

allmän [v]
- slink
- sneak
rörelse [v]
- steal
- sneak
- skulk

allmän [v]
- s'éclipser
- se défiler
- partir furtivement
rörelse [v]
- se glisser
- se faufiler
- se couler

allmän [v]
- strisciare
- sgattaiolare
rörelse [v]
- scivolare
- intrufolarsi
- infilarsi

allmän [v]
- escabullirse
- escurrirse
rörelse [v]
- escabullirse

allmän [v]
- wegsluipen
- wegglippen
rörelse [v]
- sluipen

allmän [v]
- esquivar-se
- escapulir
- esgueirar-se
rörelse [v]
- mover-se sorrateiramente
- caminhar silenciosamente

smussla [v]
- låta glida
osedd glida [v]
- tassa
- gå tyst
- gå på tå
- lista sig in
- slinka
- smita
- gå smygvägar
- göra sig osynlig
- praktisera sig in
- gå och snoka
- lura
- stryka
- nosa

Presens particip; perfect particip; supinum
- smygande
- smugen
- smugit
Presens
- smyger
- smyger
- smyger
- smyger
- smyger
- smyger
Preteritum
- smög
- smög
- smög
- smög
- smög
- smög
Futurum
- ska smyga
- ska smyga
- ska smyga
- ska smyga
- ska smyga
- ska smyga
Konditionalis I
- skulle smyga
- skulle smyga
- skulle smyga
- skulle smyga
- skulle smyga
- skulle smyga
Perfekt
- har smugit
- har smugit
- har smugit
- har smugit
- har smugit
- har smugit
Pluskvamperfekt
- hade smugit
- hade smugit
- hade smugit
- hade smugit
- hade smugit
- hade smugit
Futurum exaktum
- ska ha smugit
- ska ha smugit
- ska ha smugit
- ska ha smugit
- ska ha smugit
- ska ha smugit
Konditionalis II
- skulle ha smugit
- skulle ha smugit
- skulle ha smugit
- skulle ha smugit
- skulle ha smugit
- skulle ha smugit
Imperativ
- -
- smyg
- -
- -
- smyg
- -