kniv [v]
- wetzen
- schleifen

kniv [v]
- whet [formal]
- sharpen
- grind

kniv [v]
- aiguiser
- affûter

kniv [v]
- affilare
- arrotare

kniv [v]
- afilar

kniv [v]
- wetten
- scherpmaken
- slijpen

kniv [v]
- afiar
- amolar

polera [v]
- avjämna
- putsa
- släta
- glätta
- fila
- finhyvla
- sandpappra
- hyfsa
- smärgla
- poncera
vässa [v]
- skarpslipa
- skärpa
- bryna
- spetsa
- strigla
- hena

Presens particip; perfect particip; supinum
- slipande
- slipad
- slipat
Presens
- slipar
- slipar
- slipar
- slipar
- slipar
- slipar
Preteritum
- slipade
- slipade
- slipade
- slipade
- slipade
- slipade
Futurum
- ska slipa
- ska slipa
- ska slipa
- ska slipa
- ska slipa
- ska slipa
Konditionalis I
- skulle slipa
- skulle slipa
- skulle slipa
- skulle slipa
- skulle slipa
- skulle slipa
Perfekt
- har slipat
- har slipat
- har slipat
- har slipat
- har slipat
- har slipat
Pluskvamperfekt
- hade slipat
- hade slipat
- hade slipat
- hade slipat
- hade slipat
- hade slipat
Futurum exaktum
- ska ha slipat
- ska ha slipat
- ska ha slipat
- ska ha slipat
- ska ha slipat
- ska ha slipat
Konditionalis II
- skulle ha slipat
- skulle ha slipat
- skulle ha slipat
- skulle ha slipat
- skulle ha slipat
- skulle ha slipat
Imperativ
- -
- slipa
- -
- -
- slipa
- -