sten [v]
- skulptieren
- meißeln
konst [v]
- bildhauern

sten [v]
- carve
- sculpt
- chisel
- sculpture
konst [v]
- sculpt

sten [v]
- ciseler
- sculpter
konst [v]
- sculpter

sten [v]
- intagliare
- incidere
- scolpire
konst [v]
- scolpire

sten [v]
- esculpir
- cincelar
konst [v]
- esculpir

sten [v]
- beeldhouwen
- beitelen
konst [v]
- beeldhouwen
- uithouwen
- uitsnijden

sten [v]
- esculpir
konst [v]
- esculpir

hugga [v]
- skära
- snida
- utmejsla
- forma
- gestalta
- modellera
- ciselera
- driva
- svarva
- sira
- ornera

Presens particip; perfect particip; supinum
- skulpterande
- skulpterad
- skulpterat
Presens
- skulpterar
- skulpterar
- skulpterar
- skulpterar
- skulpterar
- skulpterar
Preteritum
- skulpterade
- skulpterade
- skulpterade
- skulpterade
- skulpterade
- skulpterade
Futurum
- ska skulptera
- ska skulptera
- ska skulptera
- ska skulptera
- ska skulptera
- ska skulptera
Konditionalis I
- skulle skulptera
- skulle skulptera
- skulle skulptera
- skulle skulptera
- skulle skulptera
- skulle skulptera
Perfekt
- har skulpterat
- har skulpterat
- har skulpterat
- har skulpterat
- har skulpterat
- har skulpterat
Pluskvamperfekt
- hade skulpterat
- hade skulpterat
- hade skulpterat
- hade skulpterat
- hade skulpterat
- hade skulpterat
Futurum exaktum
- ska ha skulpterat
- ska ha skulpterat
- ska ha skulpterat
- ska ha skulpterat
- ska ha skulpterat
- ska ha skulpterat
Konditionalis II
- skulle ha skulpterat
- skulle ha skulpterat
- skulle ha skulpterat
- skulle ha skulpterat
- skulle ha skulpterat
- skulle ha skulpterat
Imperativ
- -
- skulptera
- -
- -
- skulptera
- -