allmän [v]
- lachen

allmän [v]
- laugh

allmän [v]
- rire
- rigoler [informal]

allmän [v]
- ridere

allmän [v]
- reír
- reírse

allmän [v]
- lachen

allmän [v]
- rir

brista i skratt [v]
- dra på munnen
- le
- smila
- mysa
- fnissa
- fnittra
- flina
- klucka
- skrocka
- flabba
- grina
- gnägga
- garva

Presens particip; perfect particip; supinum
- skrattande
- skrattad
- skrattat
Presens
- skrattar
- skrattar
- skrattar
- skrattar
- skrattar
- skrattar
Preteritum
- skrattade
- skrattade
- skrattade
- skrattade
- skrattade
- skrattade
Futurum
- ska skratta
- ska skratta
- ska skratta
- ska skratta
- ska skratta
- ska skratta
Konditionalis I
- skulle skratta
- skulle skratta
- skulle skratta
- skulle skratta
- skulle skratta
- skulle skratta
Perfekt
- har skrattat
- har skrattat
- har skrattat
- har skrattat
- har skrattat
- har skrattat
Pluskvamperfekt
- hade skrattat
- hade skrattat
- hade skrattat
- hade skrattat
- hade skrattat
- hade skrattat
Futurum exaktum
- ska ha skrattat
- ska ha skrattat
- ska ha skrattat
- ska ha skrattat
- ska ha skrattat
- ska ha skrattat
Konditionalis II
- skulle ha skrattat
- skulle ha skrattat
- skulle ha skrattat
- skulle ha skrattat
- skulle ha skrattat
- skulle ha skrattat
Imperativ
- -
- skratta
- -
- -
- skratta
- -