allmän [v]
- kichern
skratta [v]
- kichern

allmän [v]
- titter
skratta [v]
- giggle

allmän [v]
- glousser
- rire sottement
skratta [v]
- rire sottement
- glousser

allmän [v]
- ridacchiare
skratta [v]
- ridere scioccamente
- ridacchiare

allmän [v]
- reírse disimuladamente
skratta [v]
- reír tontamente
- reír nerviosamente

allmän [v]
- giechelen
skratta [v]
- giechelen

allmän [v]
- rir manso
- rir quietamente
skratta [v]
- soltar risinhos
- dar risadinhas
- rir a toa

fnittra [v]
- småflina
- skratta i mjugg

Presens particip; perfect particip; supinum
- fnissande
- fnissad
- fnissat
Presens
- fnissar
- fnissar
- fnissar
- fnissar
- fnissar
- fnissar
Preteritum
- fnissade
- fnissade
- fnissade
- fnissade
- fnissade
- fnissade
Futurum
- ska fnissa
- ska fnissa
- ska fnissa
- ska fnissa
- ska fnissa
- ska fnissa
Konditionalis I
- skulle fnissa
- skulle fnissa
- skulle fnissa
- skulle fnissa
- skulle fnissa
- skulle fnissa
Perfekt
- har fnissat
- har fnissat
- har fnissat
- har fnissat
- har fnissat
- har fnissat
Pluskvamperfekt
- hade fnissat
- hade fnissat
- hade fnissat
- hade fnissat
- hade fnissat
- hade fnissat
Futurum exaktum
- ska ha fnissat
- ska ha fnissat
- ska ha fnissat
- ska ha fnissat
- ska ha fnissat
- ska ha fnissat
Konditionalis II
- skulle ha fnissat
- skulle ha fnissat
- skulle ha fnissat
- skulle ha fnissat
- skulle ha fnissat
- skulle ha fnissat
Imperativ
- -
- fnissa
- -
- -
- fnissa
- -