sten [v]
- skulptieren
- meißeln

sten [v]
- carve
- sculpt
- chisel
- sculpture

sten [v]
- ciseler
- sculpter

sten [v]
- intagliare
- incidere
- scolpire

sten [v]
- esculpir
- cincelar

sten [v]
- beeldhouwen
- beitelen

sten [v]
- esculpir

uthugga [v]
- skära
- snida
- skulptera
- tukta
- ciselera

Presens particip; perfect particip; supinum
- mejslande
- mejslad
- mejslat
Presens
- mejslar
- mejslar
- mejslar
- mejslar
- mejslar
- mejslar
Preteritum
- mejslade
- mejslade
- mejslade
- mejslade
- mejslade
- mejslade
Futurum
- ska mejsla
- ska mejsla
- ska mejsla
- ska mejsla
- ska mejsla
- ska mejsla
Konditionalis I
- skulle mejsla
- skulle mejsla
- skulle mejsla
- skulle mejsla
- skulle mejsla
- skulle mejsla
Perfekt
- har mejslat
- har mejslat
- har mejslat
- har mejslat
- har mejslat
- har mejslat
Pluskvamperfekt
- hade mejslat
- hade mejslat
- hade mejslat
- hade mejslat
- hade mejslat
- hade mejslat
Futurum exaktum
- ska ha mejslat
- ska ha mejslat
- ska ha mejslat
- ska ha mejslat
- ska ha mejslat
- ska ha mejslat
Konditionalis II
- skulle ha mejslat
- skulle ha mejslat
- skulle ha mejslat
- skulle ha mejslat
- skulle ha mejslat
- skulle ha mejslat
Imperativ
- -
- mejsla
- -
- -
- mejsla
- -