allmän [v]
- marschieren

allmän [v]
- march

allmän [v]
- marcher

allmän [v]
- marciare

allmän [v]
- marchar

allmän [v]
- marcheren

allmän [v]
- marchar

tåga [v]
- gå i takt
- dra fram
- paradera
- defilera

Presens particip; perfect particip; supinum
- marscherande
- marscherad
- marscherat
Presens
- marscherar
- marscherar
- marscherar
- marscherar
- marscherar
- marscherar
Preteritum
- marscherade
- marscherade
- marscherade
- marscherade
- marscherade
- marscherade
Futurum
- ska marschera
- ska marschera
- ska marschera
- ska marschera
- ska marschera
- ska marschera
Konditionalis I
- skulle marschera
- skulle marschera
- skulle marschera
- skulle marschera
- skulle marschera
- skulle marschera
Perfekt
- har marscherat
- har marscherat
- har marscherat
- har marscherat
- har marscherat
- har marscherat
Pluskvamperfekt
- hade marscherat
- hade marscherat
- hade marscherat
- hade marscherat
- hade marscherat
- hade marscherat
Futurum exaktum
- ska ha marscherat
- ska ha marscherat
- ska ha marscherat
- ska ha marscherat
- ska ha marscherat
- ska ha marscherat
Konditionalis II
- skulle ha marscherat
- skulle ha marscherat
- skulle ha marscherat
- skulle ha marscherat
- skulle ha marscherat
- skulle ha marscherat
Imperativ
- -
- marschera
- -
- -
- marschera
- -