militärisk [v]
- vorbeimarschieren
- defilieren

militärisk [v]
- march past
- parade

militärisk [v]
- défiler

militärisk [v]
- sfilare

militärisk [v]
- desfilar

militärisk [v]
- defileren
- paraderen

militärisk [v]
- marchar
- desfilar

tåga förbi [v]
- marschera förbi
- paradera
- gå i rad

Presens particip; perfect particip; supinum
- defilerande
- defilerad
- defilerat
Presens
- defilerar
- defilerar
- defilerar
- defilerar
- defilerar
- defilerar
Preteritum
- defilerade
- defilerade
- defilerade
- defilerade
- defilerade
- defilerade
Futurum
- ska defilera
- ska defilera
- ska defilera
- ska defilera
- ska defilera
- ska defilera
Konditionalis I
- skulle defilera
- skulle defilera
- skulle defilera
- skulle defilera
- skulle defilera
- skulle defilera
Perfekt
- har defilerat
- har defilerat
- har defilerat
- har defilerat
- har defilerat
- har defilerat
Pluskvamperfekt
- hade defilerat
- hade defilerat
- hade defilerat
- hade defilerat
- hade defilerat
- hade defilerat
Futurum exaktum
- ska ha defilerat
- ska ha defilerat
- ska ha defilerat
- ska ha defilerat
- ska ha defilerat
- ska ha defilerat
Konditionalis II
- skulle ha defilerat
- skulle ha defilerat
- skulle ha defilerat
- skulle ha defilerat
- skulle ha defilerat
- skulle ha defilerat
Imperativ
- -
- defilera
- -
- -
- defilera
- -