hjälpa [v]
- aufrufen
- alarmieren
fara [v]
- alarmieren
- warnen

hjälpa [v]
- call out
fara [v]
- alert

hjälpa [v]
- appeler
- faire appel à
fara [v]
- alerter

hjälpa [v]
- chiamare
- chiamare in azione
fara [v]
- mettere in guardia

hjälpa [v]
- llamar
- hacer intervenir
fara [v]
- alertar
- poner en guardia

hjälpa [v]
- oproepen
- te hulp roepen
fara [v]
- alarmeren
- waarschuwen

hjälpa [v]
- convocar
fara [v]
- alertar

smattra [v]
- ljuda som en trumpet
- tuta
- dåna
- brusa
- sorla
bullra [v]
- föra oväsen
- föra oljud
- väsnas
- stoja
- träta
alarmera [v]
- brådskande tillkalla
- varna
- protestera

Presens particip; perfect particip; supinum
- larmande
- larmad
- larmat
Presens
- larmar
- larmar
- larmar
- larmar
- larmar
- larmar
Preteritum
- larmade
- larmade
- larmade
- larmade
- larmade
- larmade
Futurum
- ska larma
- ska larma
- ska larma
- ska larma
- ska larma
- ska larma
Konditionalis I
- skulle larma
- skulle larma
- skulle larma
- skulle larma
- skulle larma
- skulle larma
Perfekt
- har larmat
- har larmat
- har larmat
- har larmat
- har larmat
- har larmat
Pluskvamperfekt
- hade larmat
- hade larmat
- hade larmat
- hade larmat
- hade larmat
- hade larmat
Futurum exaktum
- ska ha larmat
- ska ha larmat
- ska ha larmat
- ska ha larmat
- ska ha larmat
- ska ha larmat
Konditionalis II
- skulle ha larmat
- skulle ha larmat
- skulle ha larmat
- skulle ha larmat
- skulle ha larmat
- skulle ha larmat
Imperativ
- -
- larma
- -
- -
- larma
- -