möte [v]
- schließen
- enden

möte [v]
- end
- finish
- conclude
- wind up

möte [v]
- terminer
- achever
- conclure

möte [v]
- finire
- terminare
- concludersi

möte [v]
- terminar
- acabar
- concluir

möte [v]
- beëindigen
- voltooien

möte [v]
- terminar
- acabar
- concluir
- fechar

dra slutsats [v]
- sluta sig till
- sammanfattningsvis säga

Presens particip; perfect particip; supinum
- konkluderande
- konkluderad
- konkluderat
Presens
- konkluderar
- konkluderar
- konkluderar
- konkluderar
- konkluderar
- konkluderar
Preteritum
- konkluderade
- konkluderade
- konkluderade
- konkluderade
- konkluderade
- konkluderade
Futurum
- ska konkludera
- ska konkludera
- ska konkludera
- ska konkludera
- ska konkludera
- ska konkludera
Konditionalis I
- skulle konkludera
- skulle konkludera
- skulle konkludera
- skulle konkludera
- skulle konkludera
- skulle konkludera
Perfekt
- har konkluderat
- har konkluderat
- har konkluderat
- har konkluderat
- har konkluderat
- har konkluderat
Pluskvamperfekt
- hade konkluderat
- hade konkluderat
- hade konkluderat
- hade konkluderat
- hade konkluderat
- hade konkluderat
Futurum exaktum
- ska ha konkluderat
- ska ha konkluderat
- ska ha konkluderat
- ska ha konkluderat
- ska ha konkluderat
- ska ha konkluderat
Konditionalis II
- skulle ha konkluderat
- skulle ha konkluderat
- skulle ha konkluderat
- skulle ha konkluderat
- skulle ha konkluderat
- skulle ha konkluderat
Imperativ
- -
- konkludera
- -
- -
- konkludera
- -