Presens particip; perfect particip; supinum - koagulerande - koagulerad - koagulerat Presens - koagulerar - koagulerar - koagulerar - koagulerar - koagulerar - koagulerar Preteritum - koagulerade - koagulerade - koagulerade - koagulerade - koagulerade - koagulerade Futurum - ska koagulera - ska koagulera - ska koagulera - ska koagulera - ska koagulera - ska koagulera Konditionalis I - skulle koagulera - skulle koagulera - skulle koagulera - skulle koagulera - skulle koagulera - skulle koagulera Perfekt - har koagulerat - har koagulerat - har koagulerat - har koagulerat - har koagulerat - har koagulerat Pluskvamperfekt - hade koagulerat - hade koagulerat - hade koagulerat - hade koagulerat - hade koagulerat - hade koagulerat Futurum exaktum - ska ha koagulerat - ska ha koagulerat - ska ha koagulerat - ska ha koagulerat - ska ha koagulerat - ska ha koagulerat Konditionalis II - skulle ha koagulerat - skulle ha koagulerat - skulle ha koagulerat - skulle ha koagulerat - skulle ha koagulerat - skulle ha koagulerat Imperativ - - - koagulera - - - - - koagulera - -