Presens particip; perfect particip; supinum - knegande - knegad - knegat Presens - knegar - knegar - knegar - knegar - knegar - knegar Preteritum - knegade - knegade - knegade - knegade - knegade - knegade Futurum - ska knega - ska knega - ska knega - ska knega - ska knega - ska knega Konditionalis I - skulle knega - skulle knega - skulle knega - skulle knega - skulle knega - skulle knega Perfekt - har knegat - har knegat - har knegat - har knegat - har knegat - har knegat Pluskvamperfekt - hade knegat - hade knegat - hade knegat - hade knegat - hade knegat - hade knegat Futurum exaktum - ska ha knegat - ska ha knegat - ska ha knegat - ska ha knegat - ska ha knegat - ska ha knegat Konditionalis II - skulle ha knegat - skulle ha knegat - skulle ha knegat - skulle ha knegat - skulle ha knegat - skulle ha knegat Imperativ - - - knega - - - - - knega - -