Presens particip; perfect particip; supinum - haffande - haffad - haffat Presens - haffar - haffar - haffar - haffar - haffar - haffar Preteritum - haffade - haffade - haffade - haffade - haffade - haffade Futurum - ska haffa - ska haffa - ska haffa - ska haffa - ska haffa - ska haffa Konditionalis I - skulle haffa - skulle haffa - skulle haffa - skulle haffa - skulle haffa - skulle haffa Perfekt - har haffat - har haffat - har haffat - har haffat - har haffat - har haffat Pluskvamperfekt - hade haffat - hade haffat - hade haffat - hade haffat - hade haffat - hade haffat Futurum exaktum - ska ha haffat - ska ha haffat - ska ha haffat - ska ha haffat - ska ha haffat - ska ha haffat Konditionalis II - skulle ha haffat - skulle ha haffat - skulle ha haffat - skulle ha haffat - skulle ha haffat - skulle ha haffat Imperativ - - - haffa - - - - - haffa - -