fördrag [v]
- genehmigen
- einwilligen
- zustimmen
försäkra [v]
- bestätigen
- genehmigen
- zustimmen

fördrag [v]
- approve
- consent
försäkra [v]
- confirm
- approve
- sanction [formal]

fördrag [v]
- approuver
- consentir
försäkra [v]
- confirmer
- approuver

fördrag [v]
- approvare
- consentire
- acconsentire
försäkra [v]
- accettare
- approvare

fördrag [v]
- aprobar
- consentir
- permitir
försäkra [v]
- confirmar
- testificar
- atestiguar

fördrag [v]
- goedkeuren
- toestemmen
- inwilligen
försäkra [v]
- confirmeren
- bevestigen
- goedkeuren

fördrag [v]
- aprovar
- consentir
försäkra [v]
- confirmar
- aprovar
- sancionar

villfara [v]
- gå med på
- bevilja
- efterkomma
- assentera

Presens particip; perfect particip; supinum
- bifallande
- bifallen
- bifallit
Presens
- bifaller
- bifaller
- bifaller
- bifaller
- bifaller
- bifaller
Preteritum
- biföll
- biföll
- biföll
- biföll
- biföll
- biföll
Futurum
- ska bifalla
- ska bifalla
- ska bifalla
- ska bifalla
- ska bifalla
- ska bifalla
Konditionalis I
- skulle bifalla
- skulle bifalla
- skulle bifalla
- skulle bifalla
- skulle bifalla
- skulle bifalla
Perfekt
- har bifallit
- har bifallit
- har bifallit
- har bifallit
- har bifallit
- har bifallit
Pluskvamperfekt
- hade bifallit
- hade bifallit
- hade bifallit
- hade bifallit
- hade bifallit
- hade bifallit
Futurum exaktum
- ska ha bifallit
- ska ha bifallit
- ska ha bifallit
- ska ha bifallit
- ska ha bifallit
- ska ha bifallit
Konditionalis II
- skulle ha bifallit
- skulle ha bifallit
- skulle ha bifallit
- skulle ha bifallit
- skulle ha bifallit
- skulle ha bifallit
Imperativ
- -
- bifall
- -
- -
- bifall
- -