Presens particip; perfect particip; supinum - bevittnande - bevittnad - bevittnat Presens - bevittnar - bevittnar - bevittnar - bevittnar - bevittnar - bevittnar Preteritum - bevittnade - bevittnade - bevittnade - bevittnade - bevittnade - bevittnade Futurum - ska bevittna - ska bevittna - ska bevittna - ska bevittna - ska bevittna - ska bevittna Konditionalis I - skulle bevittna - skulle bevittna - skulle bevittna - skulle bevittna - skulle bevittna - skulle bevittna Perfekt - har bevittnat - har bevittnat - har bevittnat - har bevittnat - har bevittnat - har bevittnat Pluskvamperfekt - hade bevittnat - hade bevittnat - hade bevittnat - hade bevittnat - hade bevittnat - hade bevittnat Futurum exaktum - ska ha bevittnat - ska ha bevittnat - ska ha bevittnat - ska ha bevittnat - ska ha bevittnat - ska ha bevittnat Konditionalis II - skulle ha bevittnat - skulle ha bevittnat - skulle ha bevittnat - skulle ha bevittnat - skulle ha bevittnat - skulle ha bevittnat Imperativ - - - bevittna - - - - - bevittna - -