medicin [v]
- befruchten

medicin [v]
- fertilize
- impregnate

medicin [v]
- féconder

medicin [v]
- fecondare

medicin [v]
- impregnar
- fecundar

medicin [v]
- bevruchten
- insemineren

medicin [v]
- fecundar

avla [v]
- pollinera
- fekundera
göra fruktbar [v]
- verka eggande
- verka väckande
- påverka
- öva inflytande på
- ge impulser åt
- stimulera

Presens particip; perfect particip; supinum
- befruktande
- befruktad
- befruktat
Presens
- befruktar
- befruktar
- befruktar
- befruktar
- befruktar
- befruktar
Preteritum
- befruktade
- befruktade
- befruktade
- befruktade
- befruktade
- befruktade
Futurum
- ska befrukta
- ska befrukta
- ska befrukta
- ska befrukta
- ska befrukta
- ska befrukta
Konditionalis I
- skulle befrukta
- skulle befrukta
- skulle befrukta
- skulle befrukta
- skulle befrukta
- skulle befrukta
Perfekt
- har befruktat
- har befruktat
- har befruktat
- har befruktat
- har befruktat
- har befruktat
Pluskvamperfekt
- hade befruktat
- hade befruktat
- hade befruktat
- hade befruktat
- hade befruktat
- hade befruktat
Futurum exaktum
- ska ha befruktat
- ska ha befruktat
- ska ha befruktat
- ska ha befruktat
- ska ha befruktat
- ska ha befruktat
Konditionalis II
- skulle ha befruktat
- skulle ha befruktat
- skulle ha befruktat
- skulle ha befruktat
- skulle ha befruktat
- skulle ha befruktat
Imperativ
- -
- befrukta
- -
- -
- befrukta
- -