Presens particip; perfect particip; supinum - vetande - - - vetat Presens - vet - vet - vet - vet - vet - vet Preteritum - visste - visste - visste - visste - visste - visste Futurum - ska veta - ska veta - ska veta - ska veta - ska veta - ska veta Konditionalis I - skulle veta - skulle veta - skulle veta - skulle veta - skulle veta - skulle veta Perfekt - har vetat - har vetat - har vetat - har vetat - har vetat - har vetat Pluskvamperfekt - hade vetat - hade vetat - hade vetat - hade vetat - hade vetat - hade vetat Futurum exaktum - ska ha vetat - ska ha vetat - ska ha vetat - ska ha vetat - ska ha vetat - ska ha vetat Konditionalis II - skulle ha vetat - skulle ha vetat - skulle ha vetat - skulle ha vetat - skulle ha vetat - skulle ha vetat Imperativ - - - vet - - - - - vet - -