intransitiv [v]
- aufwachen
- erwachen

intransitiv [v]
- awaken
- wake up
- awake
- wake
- rouse

intransitiv [v]
- se réveiller
- sortir du sommeil
- s'éveiller

intransitiv [v]
- svegliarsi
- destarsi
- risvegliarsi

intransitiv [v]
- despertarse

intransitiv [v]
- ontwaken
- wakker worden

intransitiv [v]
- despertar
- acordar

få upp blicken för [v]
- börja göra sig gällande
- få en knäpp
- vädra morgonluft
bli vaken [v]
- slå upp ögonen
- bli väckt
- bli purrad
- piggna till

Presens particip; perfect particip; supinum
- vaknande
- vaknad
- vaknat
Presens
- vaknar
- vaknar
- vaknar
- vaknar
- vaknar
- vaknar
Preteritum
- vaknade
- vaknade
- vaknade
- vaknade
- vaknade
- vaknade
Futurum
- ska vakna
- ska vakna
- ska vakna
- ska vakna
- ska vakna
- ska vakna
Konditionalis I
- skulle vakna
- skulle vakna
- skulle vakna
- skulle vakna
- skulle vakna
- skulle vakna
Perfekt
- har vaknat
- har vaknat
- har vaknat
- har vaknat
- har vaknat
- har vaknat
Pluskvamperfekt
- hade vaknat
- hade vaknat
- hade vaknat
- hade vaknat
- hade vaknat
- hade vaknat
Futurum exaktum
- ska ha vaknat
- ska ha vaknat
- ska ha vaknat
- ska ha vaknat
- ska ha vaknat
- ska ha vaknat
Konditionalis II
- skulle ha vaknat
- skulle ha vaknat
- skulle ha vaknat
- skulle ha vaknat
- skulle ha vaknat
- skulle ha vaknat
Imperativ
- -
- vakna
- -
- -
- vakna
- -