Presens particip; perfect particip; supinum - utfallande - utfallen - utfallit Presens - faller ut - faller ut - faller ut - faller ut - faller ut - faller ut Preteritum - föll ut - föll ut - föll ut - föll ut - föll ut - föll ut Futurum - ska falla ut - ska falla ut - ska falla ut - ska falla ut - ska falla ut - ska falla ut Konditionalis I - skulle falla ut - skulle falla ut - skulle falla ut - skulle falla ut - skulle falla ut - skulle falla ut Perfekt - har fallit ut - har fallit ut - har fallit ut - har fallit ut - har fallit ut - har fallit ut Pluskvamperfekt - hade fallit ut - hade fallit ut - hade fallit ut - hade fallit ut - hade fallit ut - hade fallit ut Futurum exaktum - ska ha fallit ut - ska ha fallit ut - ska ha fallit ut - ska ha fallit ut - ska ha fallit ut - ska ha fallit ut Konditionalis II - skulle ha fallit ut - skulle ha fallit ut - skulle ha fallit ut - skulle ha fallit ut - skulle ha fallit ut - skulle ha fallit ut Imperativ - - - - - - - - - - - -