betunga [v]
- belasten
- überladen

betunga [v]
- weigh down
- burden
- encumber [formal]

betunga [v]
- encombrer
- charger

betunga [v]
- caricare
- ingombrare
- sovraccaricare

betunga [v]
- cargar
- sobrecargar

betunga [v]
- beladen
- belasten
- overbelasten

betunga [v]
- carregar
- sobrecarregar

betunga [v]
- beklämma
- bekymra
- bekytta
- besvära
- bedröva
- plåga
- ängsla
- oroa
trycka [v]
- pressa
- vara en börda
- ligga tungt på
- väga tungt
- dra ner
- tränga

Presens particip; perfect particip; supinum
- tyngande
- tyngd
- tyngt
Presens
- tynger
- tynger
- tynger
- tynger
- tynger
- tynger
Preteritum
- tyngde
- tyngde
- tyngde
- tyngde
- tyngde
- tyngde
Futurum
- ska tynga
- ska tynga
- ska tynga
- ska tynga
- ska tynga
- ska tynga
Konditionalis I
- skulle tynga
- skulle tynga
- skulle tynga
- skulle tynga
- skulle tynga
- skulle tynga
Perfekt
- har tyngt
- har tyngt
- har tyngt
- har tyngt
- har tyngt
- har tyngt
Pluskvamperfekt
- hade tyngt
- hade tyngt
- hade tyngt
- hade tyngt
- hade tyngt
- hade tyngt
Futurum exaktum
- ska ha tyngt
- ska ha tyngt
- ska ha tyngt
- ska ha tyngt
- ska ha tyngt
- ska ha tyngt
Konditionalis II
- skulle ha tyngt
- skulle ha tyngt
- skulle ha tyngt
- skulle ha tyngt
- skulle ha tyngt
- skulle ha tyngt
Imperativ
- -
- tyng
- -
- -
- tyng
- -