Presens particip; perfect particip; supinum - snytande - snuten - snutit Presens - snyter - snyter - snyter - snyter - snyter - snyter Preteritum - snöt - snöt - snöt - snöt - snöt - snöt Futurum - ska snyta - ska snyta - ska snyta - ska snyta - ska snyta - ska snyta Konditionalis I - skulle snyta - skulle snyta - skulle snyta - skulle snyta - skulle snyta - skulle snyta Perfekt - har snutit - har snutit - har snutit - har snutit - har snutit - har snutit Pluskvamperfekt - hade snutit - hade snutit - hade snutit - hade snutit - hade snutit - hade snutit Futurum exaktum - ska ha snutit - ska ha snutit - ska ha snutit - ska ha snutit - ska ha snutit - ska ha snutit Konditionalis II - skulle ha snutit - skulle ha snutit - skulle ha snutit - skulle ha snutit - skulle ha snutit - skulle ha snutit Imperativ - - - snyt - - - - - snyt - -