Presens particip; perfect particip; supinum - slurpande - slurpad - slurpat Presens - slurpar - slurpar - slurpar - slurpar - slurpar - slurpar Preteritum - slurpade - slurpade - slurpade - slurpade - slurpade - slurpade Futurum - ska slurpa - ska slurpa - ska slurpa - ska slurpa - ska slurpa - ska slurpa Konditionalis I - skulle slurpa - skulle slurpa - skulle slurpa - skulle slurpa - skulle slurpa - skulle slurpa Perfekt - har slurpat - har slurpat - har slurpat - har slurpat - har slurpat - har slurpat Pluskvamperfekt - hade slurpat - hade slurpat - hade slurpat - hade slurpat - hade slurpat - hade slurpat Futurum exaktum - ska ha slurpat - ska ha slurpat - ska ha slurpat - ska ha slurpat - ska ha slurpat - ska ha slurpat Konditionalis II - skulle ha slurpat - skulle ha slurpat - skulle ha slurpat - skulle ha slurpat - skulle ha slurpat - skulle ha slurpat Imperativ - - - slurpa - - - - - slurpa - -