intransitiv [v]
- sich trennen
- trennen
folk [v]
- scheiden

intransitiv [v]
- part
folk [v]
- split up

intransitiv [v]
- se séparer
- séparer
folk [v]
- se séparer

intransitiv [v]
- separarsi
folk [v]
- separarsi
- dividersi

intransitiv [v]
- separarse
folk [v]
- separarse

intransitiv [v]
- scheiden
- splitsen
folk [v]
- scheiden
- uit elkaar gaan

intransitiv [v]
- separar
- apartar
folk [v]
- separar-se

Presens particip; perfect particip; supinum
- -
- -
- skilts
Presens
- skiljes
- skiljes
- skiljes
- skiljes
- skiljes
- skiljes
Preteritum
- skildes
- skildes
- skildes
- skildes
- skildes
- skildes
Futurum
- ska skiljas
- ska skiljas
- ska skiljas
- ska skiljas
- ska skiljas
- ska skiljas
Konditionalis I
- skulle skiljas
- skulle skiljas
- skulle skiljas
- skulle skiljas
- skulle skiljas
- skulle skiljas
Perfekt
- har skilts
- har skilts
- har skilts
- har skilts
- har skilts
- har skilts
Pluskvamperfekt
- hade skilts
- hade skilts
- hade skilts
- hade skilts
- hade skilts
- hade skilts
Futurum exaktum
- ska ha skilts
- ska ha skilts
- ska ha skilts
- ska ha skilts
- ska ha skilts
- ska ha skilts
Konditionalis II
- skulle ha skilts
- skulle ha skilts
- skulle ha skilts
- skulle ha skilts
- skulle ha skilts
- skulle ha skilts
Imperativ
- -
- -
- -
- -
- -
- -