Presens particip; perfect particip; supinum - rasslande - rasslad - rasslat Presens - rasslar - rasslar - rasslar - rasslar - rasslar - rasslar Preteritum - rasslade - rasslade - rasslade - rasslade - rasslade - rasslade Futurum - ska rassla - ska rassla - ska rassla - ska rassla - ska rassla - ska rassla Konditionalis I - skulle rassla - skulle rassla - skulle rassla - skulle rassla - skulle rassla - skulle rassla Perfekt - har rasslat - har rasslat - har rasslat - har rasslat - har rasslat - har rasslat Pluskvamperfekt - hade rasslat - hade rasslat - hade rasslat - hade rasslat - hade rasslat - hade rasslat Futurum exaktum - ska ha rasslat - ska ha rasslat - ska ha rasslat - ska ha rasslat - ska ha rasslat - ska ha rasslat Konditionalis II - skulle ha rasslat - skulle ha rasslat - skulle ha rasslat - skulle ha rasslat - skulle ha rasslat - skulle ha rasslat Imperativ - - - rassla - - - - - rassla - -