biologi [v]
- befruchten

biologi [v]
- inseminate

biologi [v]
- inséminer

biologi [v]
- inseminare

biologi [v]
- inseminar

biologi [v]
- bevruchten

biologi [v]
- inseminar

Presens particip; perfect particip; supinum
- inseminerande
- inseminerad
- inseminerat
Presens
- inseminerar
- inseminerar
- inseminerar
- inseminerar
- inseminerar
- inseminerar
Preteritum
- inseminerade
- inseminerade
- inseminerade
- inseminerade
- inseminerade
- inseminerade
Futurum
- ska inseminera
- ska inseminera
- ska inseminera
- ska inseminera
- ska inseminera
- ska inseminera
Konditionalis I
- skulle inseminera
- skulle inseminera
- skulle inseminera
- skulle inseminera
- skulle inseminera
- skulle inseminera
Perfekt
- har inseminerat
- har inseminerat
- har inseminerat
- har inseminerat
- har inseminerat
- har inseminerat
Pluskvamperfekt
- hade inseminerat
- hade inseminerat
- hade inseminerat
- hade inseminerat
- hade inseminerat
- hade inseminerat
Futurum exaktum
- ska ha inseminerat
- ska ha inseminerat
- ska ha inseminerat
- ska ha inseminerat
- ska ha inseminerat
- ska ha inseminerat
Konditionalis II
- skulle ha inseminerat
- skulle ha inseminerat
- skulle ha inseminerat
- skulle ha inseminerat
- skulle ha inseminerat
- skulle ha inseminerat
Imperativ
- -
- inseminera
- -
- -
- inseminera
- -