Presens particip; perfect particip; supinum - initierande - initierad - initierat Presens - initierar - initierar - initierar - initierar - initierar - initierar Preteritum - initierade - initierade - initierade - initierade - initierade - initierade Futurum - ska initiera - ska initiera - ska initiera - ska initiera - ska initiera - ska initiera Konditionalis I - skulle initiera - skulle initiera - skulle initiera - skulle initiera - skulle initiera - skulle initiera Perfekt - har initierat - har initierat - har initierat - har initierat - har initierat - har initierat Pluskvamperfekt - hade initierat - hade initierat - hade initierat - hade initierat - hade initierat - hade initierat Futurum exaktum - ska ha initierat - ska ha initierat - ska ha initierat - ska ha initierat - ska ha initierat - ska ha initierat Konditionalis II - skulle ha initierat - skulle ha initierat - skulle ha initierat - skulle ha initierat - skulle ha initierat - skulle ha initierat Imperativ - - - initiera - - - - - initiera - -