allmän [v]
- zusammenkleben

allmän [v]
- agglutinate
- stick together

allmän [v]
- coller ensemble
- s'agglutiner

allmän [v]
- incollare

allmän [v]
- aglutinarse

allmän [v]
- samenkleven

allmän [v]
- aglutinar

Presens particip; perfect particip; supinum
- hopklibbande
- hopklibbad
- hopklibbat
Presens
- klibbar ihop
- klibbar ihop
- klibbar ihop
- klibbar ihop
- klibbar ihop
- klibbar ihop
Preteritum
- klibbade ihop
- klibbade ihop
- klibbade ihop
- klibbade ihop
- klibbade ihop
- klibbade ihop
Futurum
- ska klibba ihop
- ska klibba ihop
- ska klibba ihop
- ska klibba ihop
- ska klibba ihop
- ska klibba ihop
Konditionalis I
- skulle klibba ihop
- skulle klibba ihop
- skulle klibba ihop
- skulle klibba ihop
- skulle klibba ihop
- skulle klibba ihop
Perfekt
- har klibbat ihop
- har klibbat ihop
- har klibbat ihop
- har klibbat ihop
- har klibbat ihop
- har klibbat ihop
Pluskvamperfekt
- hade klibbat ihop
- hade klibbat ihop
- hade klibbat ihop
- hade klibbat ihop
- hade klibbat ihop
- hade klibbat ihop
Futurum exaktum
- ska ha klibbat ihop
- ska ha klibbat ihop
- ska ha klibbat ihop
- ska ha klibbat ihop
- ska ha klibbat ihop
- ska ha klibbat ihop
Konditionalis II
- skulle ha klibbat ihop
- skulle ha klibbat ihop
- skulle ha klibbat ihop
- skulle ha klibbat ihop
- skulle ha klibbat ihop
- skulle ha klibbat ihop
Imperativ
- -
- klibba ihop
- -
- -
- klibba ihop
- -