uppdrag [v]
- vergeben

uppdrag [v]
- absolve
- acquit

uppdrag [v]
- exonérer
- dispenser

uppdrag [v]
- esonerare
- dispensare

uppdrag [v]
- exonerar
- dispensar

uppdrag [v]
- ontheffen

uppdrag [v]
- liberar
- dispensar
- livrar

Presens particip; perfect particip; supinum
- fritagande
- fritagen
- fritagit
Presens
- fritager
- fritager
- fritager
- fritager
- fritager
- fritager
Preteritum
- fritog
- fritog
- fritog
- fritog
- fritog
- fritog
Futurum
- ska fritaga
- ska fritaga
- ska fritaga
- ska fritaga
- ska fritaga
- ska fritaga
Konditionalis I
- skulle fritaga
- skulle fritaga
- skulle fritaga
- skulle fritaga
- skulle fritaga
- skulle fritaga
Perfekt
- har fritagit
- har fritagit
- har fritagit
- har fritagit
- har fritagit
- har fritagit
Pluskvamperfekt
- hade fritagit
- hade fritagit
- hade fritagit
- hade fritagit
- hade fritagit
- hade fritagit
Futurum exaktum
- ska ha fritagit
- ska ha fritagit
- ska ha fritagit
- ska ha fritagit
- ska ha fritagit
- ska ha fritagit
Konditionalis II
- skulle ha fritagit
- skulle ha fritagit
- skulle ha fritagit
- skulle ha fritagit
- skulle ha fritagit
- skulle ha fritagit
Imperativ
- -
- fritag
- -
- -
- fritag
- -