Presens particip; perfect particip; supinum - flamberande - flamberad - flamberat Presens - flamberar - flamberar - flamberar - flamberar - flamberar - flamberar Preteritum - flamberade - flamberade - flamberade - flamberade - flamberade - flamberade Futurum - ska flambera - ska flambera - ska flambera - ska flambera - ska flambera - ska flambera Konditionalis I - skulle flambera - skulle flambera - skulle flambera - skulle flambera - skulle flambera - skulle flambera Perfekt - har flamberat - har flamberat - har flamberat - har flamberat - har flamberat - har flamberat Pluskvamperfekt - hade flamberat - hade flamberat - hade flamberat - hade flamberat - hade flamberat - hade flamberat Futurum exaktum - ska ha flamberat - ska ha flamberat - ska ha flamberat - ska ha flamberat - ska ha flamberat - ska ha flamberat Konditionalis II - skulle ha flamberat - skulle ha flamberat - skulle ha flamberat - skulle ha flamberat - skulle ha flamberat - skulle ha flamberat Imperativ - - - flambera - - - - - flambera - -