Presens particip; perfect particip; supinum - extrapolerande - extrapolerad - extrapolerat Presens - extrapolerar - extrapolerar - extrapolerar - extrapolerar - extrapolerar - extrapolerar Preteritum - extrapolerade - extrapolerade - extrapolerade - extrapolerade - extrapolerade - extrapolerade Futurum - ska extrapolera - ska extrapolera - ska extrapolera - ska extrapolera - ska extrapolera - ska extrapolera Konditionalis I - skulle extrapolera - skulle extrapolera - skulle extrapolera - skulle extrapolera - skulle extrapolera - skulle extrapolera Perfekt - har extrapolerat - har extrapolerat - har extrapolerat - har extrapolerat - har extrapolerat - har extrapolerat Pluskvamperfekt - hade extrapolerat - hade extrapolerat - hade extrapolerat - hade extrapolerat - hade extrapolerat - hade extrapolerat Futurum exaktum - ska ha extrapolerat - ska ha extrapolerat - ska ha extrapolerat - ska ha extrapolerat - ska ha extrapolerat - ska ha extrapolerat Konditionalis II - skulle ha extrapolerat - skulle ha extrapolerat - skulle ha extrapolerat - skulle ha extrapolerat - skulle ha extrapolerat - skulle ha extrapolerat Imperativ - - - extrapolera - - - - - extrapolera - -