tal [v]
- improvisieren

tal [v]
- extemporize
- improvise
- ad-lib

tal [v]
- improviser

tal [v]
- improvvisare

tal [v]
- improvisar

tal [v]
- extemporeren
- voor de vuist spreken
- improviseren
- onvoorbereid spreken

tal [v]
- improvisar

utan förberedelse tala [v]
- improvisera

Presens particip; perfect particip; supinum
- extemporerande
- extemporerad
- extemporerat
Presens
- extemporerar
- extemporerar
- extemporerar
- extemporerar
- extemporerar
- extemporerar
Preteritum
- extemporerade
- extemporerade
- extemporerade
- extemporerade
- extemporerade
- extemporerade
Futurum
- ska extemporera
- ska extemporera
- ska extemporera
- ska extemporera
- ska extemporera
- ska extemporera
Konditionalis I
- skulle extemporera
- skulle extemporera
- skulle extemporera
- skulle extemporera
- skulle extemporera
- skulle extemporera
Perfekt
- har extemporerat
- har extemporerat
- har extemporerat
- har extemporerat
- har extemporerat
- har extemporerat
Pluskvamperfekt
- hade extemporerat
- hade extemporerat
- hade extemporerat
- hade extemporerat
- hade extemporerat
- hade extemporerat
Futurum exaktum
- ska ha extemporerat
- ska ha extemporerat
- ska ha extemporerat
- ska ha extemporerat
- ska ha extemporerat
- ska ha extemporerat
Konditionalis II
- skulle ha extemporerat
- skulle ha extemporerat
- skulle ha extemporerat
- skulle ha extemporerat
- skulle ha extemporerat
- skulle ha extemporerat
Imperativ
- -
- extemporera
- -
- -
- extemporera
- -