sanning [v]
- entlarven

sanning [v]
- unmask

sanning [v]
- démasquer

sanning [v]
- smascherare

sanning [v]
- desenmascarar

sanning [v]
- ontmaskeren

sanning [v]
- desmascarar

blotta [v]
- exponera
- uppenbara
- röja
- avslöja
- rycka masken av

Presens particip; perfect particip; supinum
- demaskerande
- demaskerad
- demaskerat
Presens
- demaskerar
- demaskerar
- demaskerar
- demaskerar
- demaskerar
- demaskerar
Preteritum
- demaskerade
- demaskerade
- demaskerade
- demaskerade
- demaskerade
- demaskerade
Futurum
- ska demaskera
- ska demaskera
- ska demaskera
- ska demaskera
- ska demaskera
- ska demaskera
Konditionalis I
- skulle demaskera
- skulle demaskera
- skulle demaskera
- skulle demaskera
- skulle demaskera
- skulle demaskera
Perfekt
- har demaskerat
- har demaskerat
- har demaskerat
- har demaskerat
- har demaskerat
- har demaskerat
Pluskvamperfekt
- hade demaskerat
- hade demaskerat
- hade demaskerat
- hade demaskerat
- hade demaskerat
- hade demaskerat
Futurum exaktum
- ska ha demaskerat
- ska ha demaskerat
- ska ha demaskerat
- ska ha demaskerat
- ska ha demaskerat
- ska ha demaskerat
Konditionalis II
- skulle ha demaskerat
- skulle ha demaskerat
- skulle ha demaskerat
- skulle ha demaskerat
- skulle ha demaskerat
- skulle ha demaskerat
Imperativ
- -
- demaskera
- -
- -
- demaskera
- -