person [v]
- verleumden
- diffamieren
- schlecht machen°

person [v]
- slander
- scandalize
- vilify [formal]
- badmouth

person [v]
- calomnier
- diffamer

person [v]
- calunniare
- diffamare

person [v]
- calumniar
- difamar

person [v]
- belasteren
- zwartmaken
- lasteren
- kwaadspreken over

person [v]
- caluniar
- vilificar
- difamar

Presens particip; perfect particip; supinum
- beljugande
- beljugen
- beljugit
Presens
- beljuger
- beljuger
- beljuger
- beljuger
- beljuger
- beljuger
Preteritum
- beljög
- beljög
- beljög
- beljög
- beljög
- beljög
Futurum
- ska beljuga
- ska beljuga
- ska beljuga
- ska beljuga
- ska beljuga
- ska beljuga
Konditionalis I
- skulle beljuga
- skulle beljuga
- skulle beljuga
- skulle beljuga
- skulle beljuga
- skulle beljuga
Perfekt
- har beljugit
- har beljugit
- har beljugit
- har beljugit
- har beljugit
- har beljugit
Pluskvamperfekt
- hade beljugit
- hade beljugit
- hade beljugit
- hade beljugit
- hade beljugit
- hade beljugit
Futurum exaktum
- ska ha beljugit
- ska ha beljugit
- ska ha beljugit
- ska ha beljugit
- ska ha beljugit
- ska ha beljugit
Konditionalis II
- skulle ha beljugit
- skulle ha beljugit
- skulle ha beljugit
- skulle ha beljugit
- skulle ha beljugit
- skulle ha beljugit
Imperativ
- -
- beljug
- -
- -
- beljug
- -