tillåtelse [v]
- autorisieren
- bevollmächtigen
- ermächtigen

tillåtelse [v]
- accredit
- authorize
- empower
- commission
- enable

tillåtelse [v]
- accréditer
- autoriser
- donner pouvoir à
- habiliter

tillåtelse [v]
- accreditare
- autorizzare
- conferire poteri a
- delegare

tillåtelse [v]
- acreditar
- autorizar
- apoderar
- comisionar

tillåtelse [v]
- machtigen
- accrediteren
- autoriseren
- recht geven
- volmacht verlenen

tillåtelse [v]
- conferir poder a
- autorizar
- dar poderes a
- delegar poderes a

stadfästa [v]
- bemyndiga
- kompetensförklara
- legitimera
- rekommendera
- befullmäktiga
- ge hemul åt
- sanktionera
- certifiera
- knäsätta
- godkänna
- ge tillåtelse till

Presens particip; perfect particip; supinum
- auktoriserande
- auktoriserad
- auktoriserat
Presens
- auktoriserar
- auktoriserar
- auktoriserar
- auktoriserar
- auktoriserar
- auktoriserar
Preteritum
- auktoriserade
- auktoriserade
- auktoriserade
- auktoriserade
- auktoriserade
- auktoriserade
Futurum
- ska auktorisera
- ska auktorisera
- ska auktorisera
- ska auktorisera
- ska auktorisera
- ska auktorisera
Konditionalis I
- skulle auktorisera
- skulle auktorisera
- skulle auktorisera
- skulle auktorisera
- skulle auktorisera
- skulle auktorisera
Perfekt
- har auktoriserat
- har auktoriserat
- har auktoriserat
- har auktoriserat
- har auktoriserat
- har auktoriserat
Pluskvamperfekt
- hade auktoriserat
- hade auktoriserat
- hade auktoriserat
- hade auktoriserat
- hade auktoriserat
- hade auktoriserat
Futurum exaktum
- ska ha auktoriserat
- ska ha auktoriserat
- ska ha auktoriserat
- ska ha auktoriserat
- ska ha auktoriserat
- ska ha auktoriserat
Konditionalis II
- skulle ha auktoriserat
- skulle ha auktoriserat
- skulle ha auktoriserat
- skulle ha auktoriserat
- skulle ha auktoriserat
- skulle ha auktoriserat
Imperativ
- -
- auktorisera
- -
- -
- auktorisera
- -